Lantbruksbarometern Hösten 2014: Åtta av tio lantbrukare...

Lantbruksbarometern Hösten 2014: Åtta av tio lantbrukare upplever dålig lönsamhet

Antalet lantbrukare som upplever att lönsamheten är mycket dålig har mer än fördubblats sedan i våras
Allt fler av Sveriges lantbrukare känner av en pressad lönsamhet, 78 procent av de tillfrågade upplever att lönsamheten är ganska eller mycket dålig. Endast 18 procent av lantbrukarna upplever lönsamheten som ganska god och blott en procent av de tillfrågade lantbrukarna upplever sig ha mycket god lönsamhet.

Lönsamhetsindex på en historiskt låg nivå
I Lantbruksbarometern presenteras ett lönsamhetsindex, som i år når lägre än det gjort någon gång under den gångna tioårsperioden. I höst är indextalet -59, att jämföra med tidigare dalar 2010 (-50) och 2004 (-57). Det är en kraftig sänkning sedan våren då indextalet var -24. Se diagram 1 här ovan.

”Den positiva tendens som kunde skönjas i vårens barometer har grusats av låga produktpriser efter goda skördar och press från det överskott som finns i EU efter Rysslands importstopp.” Säger Jimmy Larsson, segmentschef lantbruk på LRF Konsult.

Skillnader mellan produktionsgrenar
Intervjuerna som ligger till grund för rapporten genomfördes 25 och 26 september, Arlas sänkning om 14,9 öre aviserades 25 september. Trots att inte alla hunnit få nyheten är mjölkproducenterna de som upplever kraftigast lönsamhetsförsämring och de som ser mörkast på framtiden. Grisbönderna är de som ser ljusast på framtiden och också de som för dagen upplever högst lönsamhet, men det är fler som upplever lönsamheten idag som dålig än god. Nötköttsföretagare och växtodlare tror att lönsamheten är bättre om ett år än idag.

Vikande investeringsvilja
Färre lantbrukare har för avsikt att investera i maskiner och djurstallar än vid tidigare mätningar. Planerade maskininvesteringar sjunker, 7 procent av de tillfrågade anger att de planerar att investera i maskiner det kommande året, en halvering mot i våras. Dock har en stor del av maskininvesteringarna historiskt visat sig vara oplanerade. Även planerade investeringar i djurstallar avtar. Något större investeringsvilja visar grisköttsföretagen, det gäller både maskiner och djurstallar.
”Trots att nya medel för investeringsstöd är tillgängliga och efterfrågan på lantbrukets produkter spås öka på lång sikt uteblir investeringsviljan när lönsamheten är klart begränsad” konstaterar Per Skargren, segmentsansvarig skog och lantbruk på Swedbank och Sparbankerna.

Hela rapporten finns även att ladda ner från www.swedbank.se och www.lrfkonsult.se.

För mer information, kontakta:
Jimmy Larsson, Segmentschef Lantbruk, LRF Konsult, tel 08-700 20 13
Per Skargren, Segmentsansvarig Skog & Lantbruk, Swedbank och Sparbankerna, tel 08-585 90613
Linda Ternstedt, chef Kommunikation LRF Konsult, tel 08-700 20 33

Varje år redovisar Lantbruksbarometern ett lönsamhetsindex (nettotal). Detta index är beräknat som skillnaden mellan andelen som svarat ”ganska god” eller ”mycket god” och andelen som svarat ”ganska dålig” eller ”mycket dålig” på frågan ”Bedömer du att lönsamheten idag är…?”. Prognosen baserar sig på frågan ” Tror du att lönsamheten om ett år kommer att vara…?” med samma svarsalternativ. Se diagram 1.

Lantbruksbarometern är den största årliga undersökningen om det ekonomiska läget i svenskt lantbruk. Den har utkommit varje vår sedan 1987, och sedan 2012 kompletterats med en något mindre omfattande höstversion. Sifo har på uppdrag av LRF Konsult och Swedbank telefonintervjuat 300 lantbrukare mellan den 25 och 26 september 2014.