Vem ska betala för framtidens infrastruktur?

Enligt Trafikverket kommer det att kosta en bra bit över 200 miljarder kronor att bygga nya stambanor mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. En satsning av detta slag är en stor statsfinansiell utmaning som reser frågor om hur framtidens infrastruktur ska finansieras. Är den traditionella modellen med finansiering via skatter och där medel tas ur Trafikverkets budget möjlig?

Det här är den femte och sista delen i WSPs artikelserie där vi utforskar möjligheterna till att skapa en integrerad nordisk storstad genom snabba kommunikationer med en nordisk stambana.

Ett uppenbart problem är att den traditionella finansieringsmodellen kommer att tränga ut andra viktiga infrastrukturinvesteringar. Ett annat problem med den traditionella modellen är också att den historiskt sett inte har levererat. Under långa perioder har det investerats för lite i infrastruktur och det har även funnits tydliga tendenser till att investera i fel infrastruktur (t.ex. för lite i de växande delarna av Sverige samt i drift- och underhåll, och för mycket i nya linjer i de mindre befolkade delarna). En viktig fråga är också om infrastruktur nödvändigtvis är en offentlig angelägenhet.

Här kan du läsa hela artikeln: WSP om Nordiska stambanan

Information om företaget: WSP Sverige AB

Nyheten presenteras i samarbete med MyNewsdesk