2013-10-16
”Skaka fram pengar till miljonprogrammet”
Omkring 320 000 lägenheter i miljonprogrammet förfaller och
renoveringsbehovet är akut. Men vem ska betala? Politiska låsningar och
alltför många aktörer bidrar till dödläget, skriver Jan Svensson, Hannu
Saastamoinen, och Kjell Carlberg i debattartikel i tidningen Ny Teknik.
En tredjedel av den energi
som förbrukas i Sverige används i byggnader. Att minska
energianvändningen i husen sparar pengar, men minskar också den negativa
miljöbelastningen i form av utsläpp av växthusgaser.
Riksdagen
satte 2006 upp som mål att sänka energianvändningen i Sveriges
byggnader med 20 procent till 2020 och halvera den till 2050. Trots
detta pekar Energimyndighetens långtidsprognos på en i stort sett
oförändrad energianvändning för bland annat bostadssektorn.
Som en jämförelse
kan nämnas att vägtrafiken svarar för mindre än 25 procent av vår
totala energikonsumtion men byggnader ses inte som miljöbovar på samma
sätt som bilar. Faktum är att den omedelbara besparingspotentialen i
byggnaderna är betydligt större än inom transportsektorn. Och tekniken
finns redan.
I befintliga flerbostadshus som
installerar ventilation med värmeåtervinning och som samtidigt byter
fönster och isolerar är besparingen 20–40 procent av
uppvärmningskostnaderna. Det skulle samtidigt rädda hus som i dag
förfaller med fukt och mögelskador på grund av undermålig ventilation.
Att
inte mer görs på området har främst ekonomiska orsaker. Kostnaderna för
att renovera beskrivs ibland som astronomiska och fonderade medel till
detta finns ofta inte i fastighetsbolagen. Men politiska låsningar och
för många aktörer med olika agendor på marknaden spelar också stor roll.
Renoveringens moment 22 är
bland annat ett resultat av att fastighetsägarna ofta vill passa på att
göra stora förbättringar när man väl renoverar (stambyten, nya badrum
och kök, etcetera) för att kunna påvisa standardhöjning och därmed kunna
ta ut högre hyror. Detta gör att hyresgästerna måste evakueras under
renoveringen, vilket drar upp kostnaderna ytterligare.
Hyreshöjningar på 50–60 procent blir
nödvändiga om det ska gå att räkna hem en större renovering. Problemet
är att många av hyresgästerna i de allmännyttiga bostadsbolagen har en
svag ekonomi och inte klarar sådana höjningar. Regeringen vill inte
subventionera, men dumpar man kostnaderna till hyresgästerna kommer det
indirekt att bli en statlig subvention i alla fall eftersom ännu fler
kommer att behöva bostadsbidrag alternativt socialbidrag eller
försörjningsstöd.
Det är dessutom oacceptabelt att
lagen tillåter kommunerna att plocka ut vinster ur de kommunala
bostadsbolagen och använda dessa till annat än nybyggnation, renovering
och underhåll. Enbart den överföring som Stockholms stad gör från sina
tre fastighetsbolag i år, skulle räcka till att exempelvis åtgärda
inneklimatet i 33 000 av de 320 000 lägenheterna i miljonprogrammet som
är i omedelbart behov av renovering.
Hittills har det saknats
billiga, smarta tekniska lösningar och enkla installationer när det
gäller att förbättra inomhusklimatet i befintliga lägenheter. I de
fastigheter där det räcker med att åtgärda ventilationen finns nu en
lösning som gör att hyresgästerna inte behöver flytta ut och som inte
kräver stora hyreshöjningar. Det räcker nämligen ofta att renovera till
modern basstandard.
Den tekniska livslängden
på miljonprogrammets hus är slut och renovering måste ske nu.
Regeringen och politikerna som styr de kommunala bostadsbolagen måste
visa ledarskap. Oavsett vilken metod man använder sig av; ökade
bostadsbidrag, statliga kreditgarantier, Rot-avdrag, lägre moms eller
någon annan stimulans, måste ett initiativ tas nu. Miljonprogrammet
förfaller.
Jan Svensson, VD Investment AB Latour
Hannu Saastamoinen, VD Swegon AB
Kjell Carlberg, VD Kabona AB
Information om företaget: Swegon Operations AB
Nyheten presenteras i samarbete med MyNewsdesk