2013-12-05

Debattartikel: Avfall är en viktig samhällsresurs – nyttja den!

Omställningen till cirkulär ekonomi, det vill säga ett lösningsfokuserat angreppssätt på miljöproblematiken - där affärsnytta går hand i hand med resurseffektivitet - och ett mer resurseffektivt samhälle kräver åtgärder på många plan. Under främst 1960-talet, när plasterna på allvar började användas i samhället och billiga produkter från Japan blev var mans egendom, oroade vi oss för vad slit- och slängsamhället skulle leda till. Idag har vi snarare ett köp- och slängsamhälle. Det innebär att återvinning blir allt viktigare för att ta vara på alla resurser som används.

Återvinningsforskning har under många år försummats men under de senaste åren har både svenska myndigheter och EU insett potentialen, både när det gäller resurser och minskat importberoende. Sverige har goda förutsättningar att vara ett föregångsland med en resurseffektiv industri och nya möjligheter till exportintäkter. Användningen av plaster har inneburit många inte bara funktionella fördelar utan också miljömässiga, då de rätt använda kan erbjuda låg vikt och goda mekaniska egenskaper jämfört med alternativen. Andelen plaster som materialåtervinns är dock långt mindre än 50 procent. Inte ens den plast som lämnas in på kommunala återvinningscentraler materialåtervinns. Det mesta går till energiutvinning, det vill säga förbränning. Den förpackningsplast som lämnas in separat på återvinningsstationer materialåtervinns i större utsträckning, men även här finns förbättringspotential. Vi behöver bli mycket bättre på att materialåtervinna plast för att uppnå cirkulär ekonomi.

Hur miljöbelastande olika produkter är beror på många saker. Om man redan i designfasen ger förutsättningar för att kunna reparera, materialåtervinna, ersätta komponenter, demontera, etc skulle den totala miljöbelastningen kunna minskas. Här kan producenterna få mer hjälp av den materialkompetens som finns hos återvinnarna. Många produkter kan designas för en betydligt längre livslängd.

Dagens konsumtion bygger till stor del på att vi inte beskattar ändliga råvaror alls, men beskattar återanvändning och återvinning hårt, både vad gäller arbetskraft och investeringar. Här finns en stor potential att skapa nya hållbara arbetstillfällen.

Vägen till ett mer hållbart samhälle kräver att vi som konsumenter efterfrågar resurseffektiva lösningar samt att våra folkvalda politiker introducerar styrmedel i form av lagar och regler. I den från regeringskansliet snart publicerade Kretsloppspropositionen finns möjligheten att ta steg i rätt riktning.

Christer Forsgren
Miljö- & Teknikchef Stena Metall AB samt adjungerad professor i Industriell Materialåtervinning vid Chalmers Tekniska Universitet.

Bildtext: Återvinning av kylmöbler är ett bra exempel där en stor del av materialen kommer till användning igen. Men återvinningen inom andra områden kan bli mycket bättre, bland annat genom ändrad skattelagstiftning, skriver Christer Forsgren, Miljö- & Teknikchef på Stena Metall AB.

Information om företaget: Stena AB

Nyheten presenteras i samarbete med MyNewsdesk