2011-09-26

Motståndet mot euron i Sverige växer – fler osäkra tar nu ställning emot

GfK:s Samhällsbarometer, som mäter den svenska opinionen för olika politiska frågor varje månad, visar att 69 procent av Sveriges befolkning nu är emot ett införande av euron i Sverige, varav en klar majoritet av dessa, hela 50 procent, dessutom är starkt emot. Andelen som är för ett införande av euron i Sverige uppgår idag till 23 procent, och då är drygt hälften av dessa, 12 procent, t o m starkt för.  

Enligt SCB:s mätning om allmänhetens attityder till euron i maj tidigare i år, så var stödet då för att införa euron i Sverige rekordlågt, när så stor andel som 64 procent uppgav att man skulle rösta nej om det då vore en folkomröstning om euron. Därför visar nu GfK:s resultat i september att motståndet för ett EMU-medlemskap verkar ha ökat ytterligare efter sommarens händelser kring euron.

Det är dock intressant att notera att trots turbulensen kring euron så verkar den inte ha påverkat attityden bland de faktiska euroanhängarna, eftersom de fortfarande i lika stor utsträckning är för euron som innan sommaren. 24 procent var då för ett införande av euron i Sverige, den siffran är stabil i september eftersom GfK:s mätning visar på 23 procent. Det verkar istället vara de som varit osäkra i frågan som nu i större utsträckning tagit ställning – och då emot euron.  

Kvinnorna i GfK:s mätning är, precis som i SCB:s senaste mätning i maj, något mer negativa än männen, 70 mot 68 procent. Det är dock ingen statistisk säkerställd skillnad mellan könens attityder, och dessutom är andelen av att vara starkt emot relativt lika, 51 procent för männen och 50 för kvinnorna. 

Stödet för att Euron införs i Sverige tenderar att minska ju äldre svenskar man frågar. Bland de som över 70 år så är 77 procent emot, medan motsvarande siffra för de som under 29 år ”bara” är 64 procent. 

Attityden till Euron verkar dessutom ha en viss korrelation med såväl utbildning som inkomst, även om inte skillnaderna är signifikanta i denna undersökning, men ju högre inkomst och utbildning desto starkare förespråkare, och motsvarande lägre utbildning och inkomst, desto starkare motståndare. 

Geografiskt sett utmärker sig stockholmarna i GfK:s undersökning genom att i mindre utsträckning vara motståndare, ”bara” 61 procent är emot. Skillnaden är också statistisk säkerställd mot landets genomsnitt. Studerande och egna företagare är vidare mest positiva till införandet av euron, medan pensionärer istället är de mest kritiska – och avvikelserna för dessa grupper från riksgenomsnittet är signifikanta. 

Sett till politisk tillhörighet så utmärker sig de vänsterpartistiska väljarna och de som skulle rösta blankt om det vore val idag, vilka alla i större utsträckning än riksgenomsnitt är emot EMU, medan den moderata väljargruppen på motsvarande sätt utmärker sig genom att vara signifikant mer positiv. När moderata väljare är emot så är man oftare bara svagt emot EMU jämfört med andra väljargrupper. Resultatet i denna studie visar också att attityden till euron verkar spegla den klassiska fördelningspolitiska höger-vänsterskalan snarare än en nationell-internationell skala, eftersom röstande på Vänsterpartiet är starkare motståndare till euron än de som röstar på Sverigedemokraterna. 

Intressant är också att ingen av de studerade delmålgrupperna i studien i högre grad är för än emot införande av euron i Sverige, inte ens bland de starkaste politiska anhängarna från folkomröstningen 2003. En majoritet av de moderata och folkpartistiska väljarna är båda emot införandet av Euron och i båda dessa väljargrupper uppgår motståndet till 59 procent. Gruppen studerande i denna undersökning är dock den grupp som är mest positiv när ”bara” 54 procent uppger att man är emot ett införande av Euron i Sverige. 

Avslutningsvis så kan man säga att den typiske euromotståndaren är därmed en kvinnlig pensionär boende Norrland, som röstar på Vänsterpartiet eller blankt, hon bor i ett ensamhushåll och är lågutbildad (läs folkskola), medan den främste euroförespråkaren är man, inom åldersintervallet 30-49 år, har familj, är universitetsutbildad, bor i Stockholm, är höginkomsttagare och bor i bostadsrätt. Han är antingen egen företagare - eller studerande - och röstar på moderaterna.  

Kontakt:

Peter Rinderud, Opinionsansvarig, GfK Custom Research Sverige. Tel. 08-791 31 36 och  0707-107416
E-post. peter.rinderud@gfk.com

Bakgrund

Urvalet är nationellt representativt och vägs sociodemografiskt på kön, ålder och region. Undersökningen baserar sig på 1 000 telefonintervjuer inom ramen för nystartade GfK Samhällsbarometer som mäter olika politiska fenomen bland den svenska allmänheten. Datainsamlingen för denna studie genomfördes under perioden 1-10 september från GfKs egna telefoncentral, för bästa kvalitet och kontroll.

Frågeställningen löd: ”Idag bildar ett flertal europeiska länder valutaunionen EMU med Euron som valuta. Är du för eller emot ett svenskt medlemskap i EMU, dvs att Sverige har Euro som valuta? Med följdfrågan “Starkt eller svagt för/emot?“ Tillsammans med ”varken för eller emot” och ”har ingen uppfattning” bildar den en svarsskala på 1-6, nämligen; 1 = starkt emot, 2 = svagt emot, 3 = varken för eller emot, 4 = svagt för, 5= starkt för, respektive 6=har ingen uppfattning i frågan. Frågeformuleringen är framtagen med syfte att fånga upp en bakomliggande attityd till euron i dagens kontext. Frågan och frågeformuleringen kan därmed likställas med SCB:s frågeformulering som visserligen mer handlar om ett ställningstagande till euron i en fiktiv folkomröstning, men som ändå återspeglar svenskarnas faktiska attityder till införandet av euron.

Information om företaget: GFK Sverige AB

Nyheten presenteras i samarbete med MyNewsdesk