2011-08-23

Flest interna brott begås av anställda för egen vinning

Allt färre företag anmäler interna brott till polisen och allt fler företag slarvar med den interna kontrollen. Och den anställde som väljer att begå en oegentlighet mot sin arbetsgivare, gör det för att han eller hon vill sätta lite guldkant på tillvaron, det visar en färsk undersökning som är genomförd av KPMG.

Undersökningen visar att det bakom drygt 40 procent av de ekonomiska oegentligheterna står en person som stjäl för egen vinnings skull. Näst vanligast kommer brott begånget av en anställd som gör detta för att klara av internt uppsatta mål för verksamheten. Samtidigt väljer drygt sju av tio företag att inte informera om detta varken internt eller externt.

Många av oegentligheterna skulle kunna upptäckas i ett tidigare skede. I fler än hälften av de upptäckta fallen fanns det varningssignaler som borde fått de anställda att reagera men enbart i sex procent av fallen agerade organisationen. Det är en klar försämring från 2007 då motsvarande siffra var 18 procent.

”Orsaken till att så få agerar kan dels förklaras av att anställda inte har tillräcklig kunskap om oegentligheter och vilka varningssignaler som man ska agera på. Även om man noterat en varningssignal, är de anställda osäkra på hur de ska rapportera det de iakttagit. Och det kan många gånger kännas besvärande för anställda att ange en kollega, speciellt om det rör sig om en överordnad”, säger Martin Krüger, partner och Forensic chef på KPMG.

En annan anledning till att en anställd inte blir upptäckt och kan lura till sig pengar under flera år, är att företag i allt större utsträckning förbiser behovet av tillräcklig intern kontroll. I 74 procent av fallen har den anställde utnyttjat företagets svaga interna kontroll, vilket är en markant ökning från 2007, då motsvarande siffra var 49 procent. Det går att förhindra interna brott genom att vidta vissa åtgärder menar Martin Krüger: ”För att råda bot på detta bör företagen utbilda sin personal kring vad oegentligheter är, hur viktig etik och moral är och vilka varningssignaler man bör vara uppmärksam på. Viktigt är också att se till att det finns en tydlig rapporteringspolicy, för då blir det också enklare för enskilda medarbetare att agera på en misstänkt kollega.”

Tydliga rapporteringskanaler med möjlighet att vara anonym ökar chanserna att upptäcka oegentligheter tidigt. Internationellt börjar man i allt större utsträckning ta fram formella kanaler för sk. whistleblowers. I USA finns det redan, ett exempel är den amerikanska Dodd-Frank Act (2010). Motsvarande system finns även i Storbritannien, Public Interest Disclosure Act (1998), som skyddar medarbetare som avslöjar brott på arbetsplatsen.

”Det kanske är dags att även vi i Sverige börjar titta på andra system för att på så sätt göra det enklare för medarbetare att informera om de misstänker en kollega”, avslutar Martin Krüger.

För mer information, vänligen kontakta:
Martin Krüger, chef för KPMGs Forensic enhet, tel. 070-527 47 60, martin.kruger@kpmg.se  
Joakim Löfgren, Presskontakt KPMG, tel. 070-653 00 77, joakim.lofgren@kpmg.se

Information om företaget: KPMG AB

Nyheten presenteras i samarbete med MyNewsdesk